Jdi na obsah Jdi na menu
 


 

 

Biografi av Georg Riedel, den svenske jazzmusikern och kompositören med tjeckisk ursprung

(skrivet av Jarmila Kocourková med hjälp av Georg Riedel)   Georgs pappa Karl Riedel, arkitekt

Georg Riedel föddes den 8 januari 1934 i Karlovy Vary i f.d. Tjeckoslovakien. Familjen, som talade tjeckiska och tyska, tillhörde de gamla Karlsbads-familjerna, och dess förfäder bodde med säkerhet i Karlsbad under mer än hundra år. Georgs far, Ing. Karl Riedel, var en känd Karlsbads-arkitekt ( bland hans verk kan nämnas Redemptoristernas kloster, dess rester finns kvar som en del av sidovingar på nuvarande Karlsbads rådhus), hans mor Auguste Riedelová (född Zentnerová) var en uppskattad barnläkare i Karlsbad, och dessutom den första kvinnliga där. När Georg Riedel var bara fyra år (1938), beslöt familjen att emigrera, för de tidigt uppfattade hotet inför Hitlers Tredje Rikets nazism och en ökad risk för ockupation av dåvarande Tjeckoslovakien. Hans mors judiska ursprung samt hans fars socialdemokratiska engagemang underlättade deras svåra beslut. Resan till det nordliga Sverige var dramatisk då Georgs mor fick resa ensam med två barn. Georgs far hade rest till Sverige redan några månader tidigare för att förbereda allt för familjen. Med Georg Riedels ord: "Vi reste sedan genom Polen, Baltikum och Finland, och blev ständigt kontrollerade av soldater. Resan tog ett par dagar. När vi kom till Helsingfors och behövde komma med ett fartyg till Sverige, hade min mamma inte några pengar kvar. Hon var mycket utmattad och förtvivlad. Lyckligtvis kände kaptenen medlidande med henne och befallde sitt folk på båten att hitta en ledig kabin för oss - och så fick vi åka till Sverige".
Att lämna förfädernas stad räddade förmodligen deras liv. Det efterföljande mördandet av judar under andra världskriget gjorde att ingen av hans mors släktingar som stannade kvar i landet överlevde. Efter kriget ville Riedels föräldrar återvända hem, men fadern som sudettysk förlorade sitt tjeckoslovakiska medborgarskap. Det hjälpte inte att Georg Riedels mamma var judinna och pappan antifascist.
"Sedan, när kommunisterna tog makten i Tjeckoslovakien, skulle far ha återfått medborgarskapet, men då ville inte föräldrarna av uppenbara skäl flytta tillbaka", säger Georg Riedel.
Familjen Riedel bosatte sig i den svenska huvudstaden Stockholm. Lilla Georg vande sig snart vid det nya landet. Han själv säger om denna tid: "Sverige verkade vara ett vackert och rent land. Och viktigast av allt, att det var ofarligt." Hans syster Maria hjälpte under den här tiden sin mamma, som länge sökte arbete i det nya landet och hade svårt att lära sig det svenska språket. Georg tillbringade sin första sommar på en koloni under två månader, och då lärde han sig svenska. Han säger om det: "När jag kom hem, kunde jag plötsligt inte prata med mina föräldrar, för jag hade glömt både tjeckiska och tyska. Idag talar jag tyska, men tyvärr inte tjeckiska."232.jpg Riedels far spelade cello och hos sin lilla son George upptäckte han snart en musikalisk begåvning. Georg tillbringade sin barndom på Adolf Fredriks folkskola i Stockholm, i dess sångklasser med musik i fokus. Från och med åtta år ägnade han sig åt fiolspel, men vid femton års ålder började han spela kontrabas. Den har han varit trogen och är så ännu idag. Efter att Georg hade avslutat sina studier vid Musikhögskolan i Stockholm, ägnade han sig helt och hållet åt jazzmusik. Då bestämde han sig för att, parallellt med att spela kontrabas, lära sig komponera på egen hand. Så inom detta område, där han nått de största framgångarna i sitt liv, är han faktiskt självlärd.
När han var nitton år(1953), började han spela med den mycket berömde svenske jazzmusikern Lars Gullin. Ett år senare (1954) träffade han jazzpianisten Jan Johansson i den berömde Arne Domnérus Orkester. Det var ett lyckligt sammanträffande. Med honom spelade Georg in Sveriges mest sålda jazzalbum genom tiderna (mer än 450 000 exemplar), som publicerades under titeln "Jazz på svenska” (1962). För Riedel blev samarbetet med denna stora jazzmusiker berikande, kanske för att Jan gav honom något som han saknade. Georg säger om det: "Han var den riktiga svensken, som i musiken gick tillbaka till sina rötter, till folkmusiken - och jag med honom, trots att jag inte hade något hem i hans land. Det var det som gjorde mig lite avundsjuk att han liksom de flesta svenskar hade en mormor någonstans på landet i den lilla röda stugan ..." Detta var en intim inspelning av två stora musiker som med sina instrument bas och piano, fyllde skivan med jazzimprovisationer på svenska folkvisor. Det var så olikt allt annat i denna period, att det omedelbart uppmärksammades av inte bara den svenska publiken, utan även gjorde båda musikerna kända utanför Sveriges gränser.
År 1966 besökte Georg Riedel dåvarande Tjeckoslovakien. I Prag, där han deltog i Internationella jazzfestivalen, träffade han tjeckiska jazzlegender som Karl Krautgartner och Jan Hammer. Efter detta tillfälle uppträdde han åter i Tjeckien år 2000, nämligen i Prag. Han har haft många uppträdanden mycket utomlands, till exempel i Tyskland, Danmark, USA, Frankrike, England, Thailand, Japan och i Estland (på den tiden en del av dåvarande Sovjetunionen). Han har samarbetat med många kända jazzmusiker, bl. a. Duke Ellington, Stan Gets, Eric Dolphy, Dizzy Gillespie och Benny Carter. 250.jpg Ett område i Georgs karriär, som vi inte bör missa, är hans filmkompositioner. De första filmerna han gjorde musik till, redan 1964, var filmerna "Wild West Story" och "491". I intervallet mellan åren 1964 - 1968 komponerade Georg musik till åtta filmer, men hans största tillfälle väntade fortfarande på honom. Efter Jan Johanssons plötsliga tragiska bortgång 1968 fick Georg Riedel förtroendet att ta över hans arbete med filmmusiken till "Här kommer Pippi Långstrump", som var filmad enligt manus av den kända svenska författaren Astrid Lindgren. Efter det följde nio stycken Astrid Lindgren-filmer med Georgs musik och med ungefär 25 sånger, som gjort Georg välkänd och älskad av svenskarna. Georg Riedel har blivit en symbol för svenska tonsättare av sånger för barn, och det är ingen överdrift att säga att det är svårt att i Sverige hitta svenskar som aldrig har sjungit några av Riedels sånger. Många svenska advokater, lärare, politiker och många andra växt upp med hans sång "Lille Katt” med text av Astrid Lindgren . Idas sommarvisa, ”Du ska inte tro det blir sommar…” har blivit närmast obligatorisk vid sommarens skolavslutningar. Filmerna och dess melodier är välkända även för tjeckiska publiken, såsom "Karlsson på taket", "Alla vi barn i Bullerbyn" och "Emil i Lönneberga". Och när tjeckerna lyssnar på Riedels barnsånger, hör de troligen med förvåning och glädje influenser från tjeckiska folklåtar.
Georg Riedel har samarbetat med andra författare av barnlitteratur, till exempel Lennart Hellsing, Barbro Lindgren och Gunilla Bergström. Texten är alltid viktig för hans skapande. Om sitt arbete för barn säger han: "Jag försöker inte påverka barn på något pedagogiskt sätt. Det skulle inte vara kul för mig. Jag vill att barnen skall komma ihåg mina sånger, och jag vill lära dem att improvisera.”
Georg Riedels musik-filmografi omfattar över sextio filmer. Hans skapande rör sig i ett brett spektrum av genrer, där musik till barnfilmer egentligen bara är en mindre del av helheten. Han komponerade musik till en svensk-dansk-engelsk samproduktionsfilm "Vid Vägen" (1988, regisserad av Max von Sydow), som år 1989 fick Guldbaggen som årets bästa svenska film.
Men Georg har fått fler priser. Hans musik för tv-baletten "Riedaighlia" (1967) fick Prix Italia. Av svenska kungen har han fått medaljen ”Litteris et artibus” (1998). Av musikaliska akademien har han fått medaljen för ”Tonkonstens främjande” år 2006. Det samma år fick han priset ”Django d’Or ” för Sverige (som Master of jazz). År 2009 fick han ”Gullspira” för sin stora insats i svensk barnfilm.
Georg komponerade en opera för "Folkoperan" i Stockholm, grundad på "Hemsöborna" av August Strindberg. Han komponerade också, tillsamman med Stefan Nilsson, musik till baletten "Pippi Långstrump”, som hade premiär under 2005 och som under de senaste åren framgångsrikt uppförts på scenen i Stockholms Opera.
Georg Riedels diskografi omfattar runt 80 CD skivor. Om sitt skapande säger han: ”Jag har svårt att tänka mig att komponera utan att blanda genrerna. Jag har aldrig velat välja en genre på bekostnad av en annan, utan tvärtom strävat efter att de ska färga av sig på varandra.” Ändå är jazz hans ursprungliga hemdomän. På den mest populära svenska musik-webbplatsen (www.musikwebb.se) är, i november 2011, den mest spelade låten bland alla andra 7,5 miljoner svenska och utländska låtar ”Visa Från Rättvik" från albumet "Jan Johansson i Hamburg med Georg Riedel”.
Till hans 70-årsdag (2004) sammanställde svensk TV en imponerande dokumentär. Den återspeglar hans vitalitet och hårda arbete. År 2011 gav han ut en CD tillsammans med sin dotter Sarah, som heter ”Cornelis Vs Riedel.” Att återkoppla till samarbetet med Cornelis Vreeswijk var en dröm han burit på länge. 316.jpg Georg Riedel har skrivit drygt 1200 mindre eller större musikaliska verk. Han säger om sitt arbete: "Det förvånar mig själv ibland när jag upptäcker slaviska motiv i mina låtar." Och även svenska musikexperter erkänner att det som är mest svenskt i Sverige, nämligen Astrid Lindgrens barnfilmer med musik av Georg Riedel eller Riedel - Johanssons jazzinspelningar, tack vare denna kompositör även har vissa tjeckiska influenser.
  Hans arbetstakt och vitalitet är beundransvärda. Vi får hoppas att hans musikaliska återkomst till hemstaden kommer att glädja många jazz- och kvalitetsmusikälskare.
 

(JK tackar Tine Lind för hjälp med sista korrektionen i texten)

 

© Jarmila Kocourková

 

 

 

Om Georg Riedel från andra källor:

www.wikipedia.org

 

Han härstammar ursprungligen från Karlsbad (Karlovy Vary).

Han säger: "Jag har alltid känt mig väldigt svensk, men samtidigt har jag kosmopolitiska rötter och det tror jag är berikande i allt skapande."

------------------------------------------------------------------------------------------------

Det år inte så många svenska barn som aldrig har sjungit Georg Riedel mest kända komposition, "Idas sommarvisa". Men han gjorde mycket mer. Han har skrivit mer än 1000 egna kompositioner, jazz, baletter, körverk och barnvisor.

Georg Riedel är född 8 januari 1934 i Karlovy Vary (Karlsbad),  f.d. Tjeckoslovakien.

Riedel kom till Sverige vid 4 års ålder och gick i Stockholms folkskolors sångklasser. Efter att först ha spelat fiol gick han över till att hantera kontrabasen. Han har spelat tillsammans med jazzmusiker som Jan Johansson, Arne Domnérus, Lars Gullin, Radiobandet, Gunnar Svensson, Egil Johansen, Rune Gustafsson med flera.

Efter Jan Johanssons död tog han över komponerandet av musiken till Astrid Lindgrens filmer. Två av de mest minnesvärda kompositionerna är "Du käre lille Snickerbo" och "Idas sommarvisa". Därefter fortsatte han att skriva musik till barnvisor. Utöver alla Astrid Lindgren-visor har han tonsatt Lennart Hellsing (Bananskiva 1976) och Barbro Lindgren och skrivit signaturmelodin till TV-serien Alfons Åberg.

Georg Riedel har även skrivit en del konstmusik, bl.a. en opera efter August Strindbergs Hemsöborna till Folkoperan i Stockholm och körmusik, bl.a. till texter av Tomas Tranströmer.

Filmmusik i urval [redigera]

källa: www.wikipedia.http://sv.wikipedia.org/wiki/Georg_Riedel

 

Georg Riedel, kompositör och basist

 

Publicerad 21 december, 2007 Text Henrik Malmsten

 

Få är de svenska skolbarn som aldrig har sjungit Georg Riedels mest kända komposition, »Idas sommarvisa«. Men det är inte för att prata sommar som jag vill träffa honom. Det är för att det är jul. Och för att jul är jazz. Är det förresten inte Georg Riedel som spelar bas på »Karl-Bertil Jonssons julafton«?

 

 

 

 

– Det tror jag inte. Jag har spelat den många gånger men inte på själva filmen. Men det är möjligt att jag har gjort det och helt enkelt har glömt det, säger Georg Riedel.

 

 

 

 

Jo det är ju en del att hålla reda på. Georg Riedel har medverkat på fler inspelningar än han kan minnas och skrivit långt över 1 000 egna kompositioner. Jazz, baletter, körverk och barnvisor.

 

 

 

 

Vi träffas på restaurang Tranan i Stockholm. Trots att klockan bara är två har mörkret redan börjat lägga sig över Odenplan. Vi får in ett sött mörkt bröd, skivat i julskinke-tunna skivor, och varsin lättöl i väntan på maten. Georg Riedel, snart 74 år, berättar att han är mitt uppe i en hektisk period. Nyss hemkommen från en konsert i Hamburg har han påbörjat ett nytt stort projekt med Barbro Lindgren och Malmö symfoniorkester. Tidigare i veckan var det release för ett körverk med tonsättningar av Tomas Tranströmer och innan jul har han dessutom tänkt göra en skiva med tonsättningar av svensk 1900-talspoesi. Man ser knappt himlen för alla bollar i luften.

 

 

 

 

Georg Riedel föddes i Karlsbad i Tjeckien, Tjeckoslovakien, 1934. Föräldrarna flydde undan det antågande kriget och Georg kom till Sverige som fyraåring. Han anpassade sig snabbt.

 

 

 

 

Efter att ha varit på kollo en sommar pratade Georg söderslang och hade glömt så mycket av sina föräldrars språk, tyskan, att de ett tag hade svårt att prata med varandra.

 

 

 

 

– Jag har alltid känt mig väldigt svensk, men samtidigt har jag kosmopolitiska rötter och det tror jag är berikande i allt skapande.

 

 

 

 

Georgs pappa spelade lite cello och tog med sonen på konserter ibland. Men när unge Georg började intressera sig för jazz blev föräldrarna oroade.

 

 

 

 

– Pappa följde med mig till min fiollärare och berättade för honom att han var orolig för sin son som intresserade sig för jazz. Det ska ni inte vara, sa fiolläraren. Det är en tillfällig fluga som kommer försvinna snart, säger Georg Riedel och skrattar.

 

 

 

 

Trots föräldrarnas oro fortsatte han sitta hemma vid radion för att försöka snappa upp de få tillfällen då det spelades jazzliknande musik. Fiolen lockade allt mindre.

 

 

 

 

– Jag tjatade väl tills jag fick låna en bas och började spela så fort jag var gammal nog att nå upp.

 

 

 

 

19 år gammal började Georg Riedel i Lars Gullins orkester. Gullin var en stor idol och anses än i dag vara en av de största i svensk jazzhistoria, men han hade svåra missbruksproblem och de första folkparksturnéerna blev omtumlande upplevelser.

 

 

 

 

– Lars Gullin var så inne i musiken att han glömde bort publiken som kommit dit för att dansa. Han bara stod där, helt borta i ändlösa improvisationer. Det gjorde att publiken hatade oss och hotade med stryk många gånger.

 

 

 

 

Men Georg älskade det. Han blev snabbt en populär basist och började spela med Arne Domnerus orkester på Nalen. På så sätt lärde han också känna pianisten Jan Johansson, och en oktoberdag 1962 inledde de båda arbetet med vad som skulle komma att bli Sveriges mest sålda jazzskiva.

 

 

 

 

– Jag kommer ihåg att jag kom till studion, en stor studio ute i Sundbyberg. Där stod en flygel mitt i rummet, och så kom jag med min bas. Jag frågade Jan var resten av orkestern var någonstans. Men han sa nej, det är bara vi som ska spela. Det var en genial idé.

 

 

 

 

Sagt och gjort. Skivan »Jazz på svenska« som i dag har sålt över 450 000 exemplar var annorlunda redan från början. De fria tolkningarna av svensk folkmusik framförda av endast piano och bas var något nytt i en tid då jazz var något ytterst amerikanskt som spelades av storband eller mindre orkestrar.

 

 

 

 

En tragisk olycka ledde Georg Riedel in på att skriva barnvisor. Då Jan Johansson omkom i en bilolycka 1968 hade han precis inlett arbetet med att komponera filmmusik till »Här kommer Pippi Långstrump«. Georg Riedel ombads avsluta arbetet.

 

 

 

 

Med tiden blev det nio Astrid Lindgren-filmer, och Georg Riedel som aldrig föreställt sig att han skulle skriva barnvisor blev anlitad av allt fler barnboksförfattare. Många av personerna han arbetat med har också blivit nära vänner: Gunilla Bergström, Barbro Lindgren och Lennart Hellsing som han kände sedan innan.

 

 

 

 

– Men Astrid Lindgren däremot kom jag aldrig in på livet. Hon höll sig till sin familj och jag tror inte hon blev nära bekant med så många.

 

 

 

 

Relationen hölls strikt professionell. Astrid levererade en text, Georg skrev en melodi och sedan var det klart.

 

 

 

 

Kommenterade hon aldrig visorna?

 

 

 

 

– Nej, hon sa ingenting. Och jag vågade aldrig fråga. Så plötsligt, när hon var väldigt gammal, fick jag ett fantastiskt fint litet brev där hon tackade mig.

 

 

 

 

Maten är uppäten och kaffekopparna tomma. Vi konstaterar att Georg, som ville ha en liten tryffelchocklad till kaffet, av okänd anledning blev utan. Jag frågar när han planerar att gå i pension.

 

 

 

 

– Så länge någon vill att jag ska komma och spela eller komponera så vill jag gärna fortsätta.

 

 

 

källa:

  • www.fokus.se/2007/12/georg-riedel-kompositor-och-bassist

 



Georg Riedel föddes den 8 januari 1934 i Karlovy Vary i f.d. Tjeckoslovakien. Familjen, som talade tjeckiska och tyska, tillhörde de gamla Karlsbads-familjerna, dess förfäder bodde i Karlsbad säkert mer än hundra år. Far, Ing. Karl Riedel, var känd Karlsbads-arkitekt
(bl. hans verk nämner vi Redemptoristernas kloster, resterna finns kvar som en del av sidovingar av nuvarande Karlsbads rådhus), hans mor Auguste Riedelová (född Zentnerová) var en uppskattad Karlsbads-barnläkare (överhuvudtaget den första kvinnliga där). När Georg Riedel var bara fyra år (nämligen år 1938), beslöt de att emigrera, för de uppfattade lyhört överhängande fara för Hitlers Tredje Rikets nazism och ökade möjligheter till ockupationen av dåvarande Tjeckoslovakien. Judiskt ursprung av mor och fars socialdemokratiska tro underlättade deras svåra beslut. Resan till det nordliga Sverige var dramatiskt, för då reste Georgs mor ensam med två barn. Far åkte till Sverige redan några månader tidigare för att förbereda allt för familjen. Med Georg Riedels ord: "Vi reste sedan genom Polen, Baltikum och Finland, och blev jämt kontrollerade av soldater. Vi åkte ett par dagar. När vi kom till Helsingfors och behövde komma med ett fartyg till Sverige, hade min mamma inte kvar några pengar. Hon var mycket utmattad och förtvivlad. Lyckligtvis kände kaptenen medlidande med henne och befallde sitt folk på båten att hitta en ledig kabin för oss - och så fick vi åka till Sverige".

 

 

 

 

 

 

 

Náhledy fotografií ze složky Georg Riedel

Komentáře

Přidat komentář

Přehled komentářů

Zatím nebyl vložen žádný komentář